HaV:s lagförslag för enskilt avlopp

Den 9 september 2016 lämnade Havs- och Vattenmyndigheten (HaV) ett förslag till ny förordning med avsikt att förtydliga regelverket kring små avloppsanläggningar (upp till 200pe), öka säkerheten och säkerställa anläggningarnas funktion. Detta författningsförslag är en revidering av HaV:s slutrapportering som lämnades till regeringen 2013.

Ecofiltration Nordic AB:s kommentarer på författningsförslaget från HaV

Ecofiltration välkomnar ett tydligare regelverk och skärpta kontroller av små avloppsanläggningar för att säkerställa funktion. I dagsläget ligger väldigt mycket ansvar på den enskilde fastighetsägaren och kunskapen om olika anläggningar och dess drift är alldeles för låg.

Olika krav ställs av olika kommuner och åtgärdstakten är för låg och ineffektiv på grund av brist på resurser i de olika kommunerna, oavsett om hög eller normal skyddsnivå har utsetts av kommunen.

Syftet med författningsförslaget är att tydliggöra vilka regler som gäller för enskilda avloppsanläggningar, vilket underlättar för både miljöinspektörer och fastighetsägare, men också att närmare förklara vilken slags uppföljning som krävs för att säkerställa anläggningarnas funktion. Målet är att öka åtgärdstakten och höja kvaliteten på rening av avloppsvatten.

Dock ser Ecofiltration brister i förslaget och ifrågasätter flera av de föreslagna ändringarna.

Istället för att sträva efter att förenkla regelverket genom att sänka reningskrav eller främja resurshushållning av naturmaterial (fosforfilter jämfört med markbäddssand) bör fokus ligga på att fortare åtgärda de avlopp som fortfarande inte uppfyller ens de grundläggande kraven på rening. 26% avlopp har fortfarande bara en slamavskiljare utan ytterligare rening. 30% har infiltrationsbädd[1] som lösning, vilken inte heller ger tillräcklig rening och där vattnet släpps ut direkt via marken till grundvattnet, vilket innebär en risk för fosforläckage men också att bakterier läcker ut i grundvattnet.

Slutligen är förslaget inte teknikneutralt och förhindrar återförande av viktiga näringsämnen.

Det Ecofiltration ser som positiva ändringar och förtydligande i förslaget:

  • Det är bra att införa certifieringskrav på installatörer av anläggningar för att säkerställa att både installation och funktion håller en initial kvalitet. Bra också att införa regelbundna kontroller för att se till att uppehålla och säkerställa anläggningarnas funktion.
  • Att driften hamnar utanför tillståndet så att den inte hör till fastigheten utan istället fastighetsägaren. Det är skillnad på om det bor en stor småbarnsfamilj i fastigheten jämfört med ett äldre par.
  • En ny samlad reglering är bra och behövs för att samma regler ska gälla oavsett kommun och underlättar för miljöinspektörerna att utföra sina kontroller, gärna samordnat över kommungränserna, till skillnad från dagens modell där bara de allmänna råden från Naturvårdsverket gäller.
  • Bra att känsliga områden pekas ut på nationell nivå istället för på kommunal nivå enligt vägledning. Detta gör att kommuner inte kan sätta samma skyddsnivå för alla avlopp och att fastighetsägarna får en bättre förutsägbarhet kopplat till vilken skyddsnivå som gäller. Ett samarbetsorgan med kommun/länsstyrelse/myndighet med tydlig effektiv process borde främjas.

 Ecofiltration tycker dessa förslag är negativa och bör revideras:

  • Att sänka reningskraven på fosfor och kväve är att gå emot allt som görs på EU-nivå och i samband med rening av Östersjön (fosforrening från 70% till 40% i normal skyddsnivå och kväve tas bort även för förhöjda skyddsnivån).
  • Lagförslaget är inte teknikneutralt utan utgår främst från markbäddar och infiltrationsbäddar. Reningskraven sänks för att anpassa sig till dessa metoder där reningen inte är tillräckligt hög när det finns tekniker och anläggningar som uppfyller högt reningskrav. Det innebär också att kretslopp av viktiga näringsämnen förhindras.
  • Lagförslaget tar inte heller återförande av näringsämnen i beaktande och hänvisar också till Miljöbalken och en dubbelreglering. I MB är dock inte kravet lika hårt reglerat eller tydligt, vilket tolkas som en kravsänkning av återförande av näringsämnen.
  • Att förbjuda toalettavloppsvatten, renat eller orenat, vid nybyggnation, minskar valfriheten för fastighetsägaren, och innebär ett slags monopol för en typ av avloppsanläggningar. Dessutom tas inte hänsyn till BDT-vattnet som också innehåller fosfor och läkemedelsrester.
  • Tidsintervallet på 10 år för kontroll är på tok för långt, även om den initiala kontrollen ska genomföras inom 24 månader efter driftstart. Konsumenttjänstlagen säger 10 års reklamationstid för markarbeten, men detta gäller själva anläggandet – ej funktionen. Funktionen bör ha tät kontroll från start och tätare regelbunden kontroll eller service, speciellt i början av anläggandet. Detta skulle också ge ett bättre skydd för fastighetsägaren samt säkerställa att det finns bättre dokumentation vid försäljning av en fastighet.
  • Lagförslaget bör tydligare skilja på kontrollerna som kommunerna ska utföra och driften som finns specificerad från tillverkaren. En kontroll från en miljöinspektör bör, enligt likhetsprincipen, till exempel alltid innebära vattenanalyser. Däremot är det upp till tillverkarna att själva definiera vilken drift som krävs för den specifika tekniken, och inte upp till kommunerna.
  • Kan icke-känsligt och känsligt område ändras över tid, dvs om övergödningsgraden ökar i ett område? Hur tar förslaget hänsyn till det?
  • Det finns en risk att åtgärdsakten stannar av helt under övergångsperioden på grund av att miljöinspektörer och kommuner inväntar nya regler och praktiskt tillvägagångssätt.
  • Åtgärdstakten adresseras endast genom att föreslå skatt eller avgift vid uteblivet byte av anläggning. Det borde finnas ett incitament för att byta ut sitt avlopp, som till exempel genom bidrag för att åtgärda sitt avlopp.
  • Ecofiltration är också kritisk mot litteraturreferens och referensgrupp. Litteraturen som hänvisas till är utdaterad och jäv – huvudsakliga källan är 14 år gammal och det är främst rapporter kring markbäddar som har använts.
  • Sändlistan i referensgruppen är också ofullständig utan någon förklaring till varför.

Om detta författningsförslag godtas och i sin helhet röstas igenom av regeringen ser Ecofiltration Nordic AB det som ett stort steg åt helt fel riktning med tanke på miljömålet: Ingen övergödning.

Förslaget går emot allt annat arbete som görs för att förhindra utsläpp i våra vatten, som utsläppsförbud för båtar, uppströmsarbete, landsbygdsprogram för att förhindra växtnäringsförluster och skärptare krav på fosforrening med åtgärder som sker på EU-nivå.

Det kommer också att signalera en stor teknikfientlighet från regeringens sida, då många tekniker för att rena fosfor för hög skyddsnivå inte får gehör. Också forskning som bedrivs i ämnet kommer att uppfattas som oviktig, speciellt inom området om återvinning av näringsämnen. Fosfor är en ändlig resurs med sinande källor och vi behöver ta tillvara på den fosfor som läcker ut och skapar oreda i våra vatten. Att sänka reningskrav på både kväve och fosfor kommer inte att öka åtgärdstakten för att nå varken satta miljömål eller rena Östersjön.

Miljödepartementet bör vidta försiktighetsprincipen i framförallt frågan om sänkta reningskrav med tanke på tillståndet av Östersjön och våra övergödda sjöar samt främja nya tekniker och lösningar som finns som en lösning på problemen. 

Ecofiltration Nordic AB

2016-10-26

Anders Berggren, interim CEO

Emilia Käck, COO

Anders Norén, VP Business Development

Maria Sammeli, Produktchef Polonite

Peter Nilsson, styrelseordförande

 

[1] SMED rapport nr 166 2015

Läs mer i kategorin: Aktuellt